as words in notes
Nu har jag varit singel i ett år ( eller mer)
Och detta är något jag borde blivit för lääänge sedan.
Jag skulle aldrig ha påbörjat ett nytt förhållande innan jag hunnit ta itu med det gamla.
Och jag ångrar att jag gjorde som jag gjorde.
Det är inte så att jag ångrar att jag varit tillsammans med "Dig", absolut inte!
Det var vackert
men det kunde ha väntat ett tag.....
Jag var inte mig själv, inte ens från början.
Först nu har jag hittat tillbaka till den jag är efter tre år på "din" rygg!
"Du" har burit upp mig i tre långa år och jag förstår att du inte orkade längre.
Hur skulle "du" orkat lyfta när jag inte ens orkade hålla mig kvar!
Jag andades genom "dig" istället för mig själv, men jag har lärt mig, jag kan andas själv nu.
Självständigheten tog plats redan dagen efter att "du" gick iväg, men nu har den växt sig stor.
Vissa dagar tycker jag till och med om att vara själv!
och det är ett enormt steg för mig.
Dock funderar jag över om jag har blivit näst intill känslolös.
Ingenting får mig att känna utöver de vanliga känslorna.
Att känna kärlek för någon känns så långt borta, jag har nästan glömt hur det ska kännas.
Och allt som kommer i dess närhet stöter jag bort.
Detta året har jag klarat mig bra utan kärlek (helst utan kärlek)
men hur länge ska det vara så.
Och sex!!!!!!!!!!!
För mig har det blivit något meningslöst.
Finns det inga känslor inblandade fylls hela rummet av meningslöshet!
Jag drunknar i mina egna tunga andetag!
slutligen för han inte komma för nära,
även fast jag vill känna hans värme så vill jag säga:
" Du behöver inte röra vid mig, ansträng dig inte, jag känner ingenting ändå"
fast när han har somnat vill jag bara krypa lite närmare ändå.
helt kravlöst
och "Du" sa till mig att jag måste bevisa för alla andra vem jag egentligen är.
Och nu vill jag visa " Dig" vem jag slutligen har blivit.
(Music: Maximillian Hecker - Dying)
Och detta är något jag borde blivit för lääänge sedan.
Jag skulle aldrig ha påbörjat ett nytt förhållande innan jag hunnit ta itu med det gamla.
Och jag ångrar att jag gjorde som jag gjorde.
Det är inte så att jag ångrar att jag varit tillsammans med "Dig", absolut inte!
Det var vackert
men det kunde ha väntat ett tag.....
Jag var inte mig själv, inte ens från början.
Först nu har jag hittat tillbaka till den jag är efter tre år på "din" rygg!
"Du" har burit upp mig i tre långa år och jag förstår att du inte orkade längre.
Hur skulle "du" orkat lyfta när jag inte ens orkade hålla mig kvar!
Jag andades genom "dig" istället för mig själv, men jag har lärt mig, jag kan andas själv nu.
Självständigheten tog plats redan dagen efter att "du" gick iväg, men nu har den växt sig stor.
Vissa dagar tycker jag till och med om att vara själv!
och det är ett enormt steg för mig.
Dock funderar jag över om jag har blivit näst intill känslolös.
Ingenting får mig att känna utöver de vanliga känslorna.
Att känna kärlek för någon känns så långt borta, jag har nästan glömt hur det ska kännas.
Och allt som kommer i dess närhet stöter jag bort.
Detta året har jag klarat mig bra utan kärlek (helst utan kärlek)
men hur länge ska det vara så.
Och sex!!!!!!!!!!!
För mig har det blivit något meningslöst.
Finns det inga känslor inblandade fylls hela rummet av meningslöshet!
Jag drunknar i mina egna tunga andetag!
slutligen för han inte komma för nära,
även fast jag vill känna hans värme så vill jag säga:
" Du behöver inte röra vid mig, ansträng dig inte, jag känner ingenting ändå"
fast när han har somnat vill jag bara krypa lite närmare ändå.
helt kravlöst
och "Du" sa till mig att jag måste bevisa för alla andra vem jag egentligen är.
Och nu vill jag visa " Dig" vem jag slutligen har blivit.
(Music: Maximillian Hecker - Dying)
Kommentarer
Trackback
